Don’t worry, I’m alive
Vilken vecka det har varit. Har aldrig pluggat så mycket i hela mitt liv. Däremellan har jag börjat jobba på mitt nya jobb. Det är jättespännande. Man får passa på att njuta av den där speciella känslan när man är pirrig, nervös och skakis utav bara h*****e. Jag snackar om nybörjarkänslan. Den är allt underbar och samtidigt lite spännande. Nu gäller det bara att lära sig alla klockor och tillhörande information. Piece of cake!
När det gäller pluggandet så vågar jag knapps säga att det går bra och jag börjar lära mig saker. Varje gång jag känner mig säker på ett område och säger det högt får jag äta upp mina ord. Men nu vågar jag säga att jag känner mig säker på en hel del. Det enda som återstår och som jag tror är viktigast är att lära mig adverb, pronomen och prepositioner. Enkelt, eller hur!?
Omtenta nästa vecka och ny tenta veckan därpå. Fram till den 11 december har jag inget liv och ingen tid över för annat än plugg och diverse jobbpass, inte ens tid över för att skriva här. That’s life. Don’t forget about me.