Efter flera veckors värmebölja känner jag stor uppskattning för lite regn här och där, som nu ikväll. Jag har inte haft någon lust att skriva något men nu när jag hör regnet blir jag nästan inspirerad, ha ha så lame man kan vara. Jag tidigare nämnt att jag jobbat en hel del hela sommaren. Man blir ju helst slut i hjärnan. Gör inget annat än att sova, jobba, äta och sova igen. Jag känner att jag har blivit totalt förändrad av att jobba så mycket. Jag tycks störa mig på såååå många i min omgivning. Vissa står jag helt enkelt inte ut med och undrar vad det är för fel på dem, eller på mig. Nästan så jag måste skaffa en anonym blogg så jag kan avreagera mig på dessa personer. Jaha, och där slutade det att regna också. Jag måste börja avreagera mig på ett eller annat sätt innan en eller flera otrevliga konfrontationer äger rum. Jag menar det finns ju en gräns för hur mycket jag kan ”ta”.