Idag har jag pluggat väldigt bra. Jag kan varmt rekommendera boken Relationskompetens i pedagogernas värld. Det är en jättebra och intressant bok om vad som sker i en relation mellan ett barn och en vuxen (föräldrar, pedagoger mm). Boken tar även upp hur vi har gått från att lägga betoning på ”anpassning” till att fokusera på ”utveckling” samt hur denna förändring påverkar barn, föräldrar och pedagoger. Många aha-upplevelser kan utlovas.

Jag har en hel del tankar och idéer som jag ska börja testa på barnen i skolan på fredag. Det jag söker kunskap om just är hur jag ska hantera och medla i konflikter mellan barn som inte har det svenska språket med sig. Om två små barn bråkar och till slut börjar slåss, vem ska man ta tag i först? Som det är just nu (med deras svenska kunskaper) tror jag inte att man kan ta båda barnen och försöka medla mellan dem eller prata med dem. Jag tror man måste ta ett barn i taget och bara prata lite om det som hänt (utan att direkt ge någon skuld) så man visar att man bryr sig och ser barnet, även om de inte förstår vad man säger. Men samtidigt så tycker jag det är bra att de lär sig reda upp sina konflikter på egen hand. Jag brukar oftast bara ingripa om någon tar till våld. I förskolan ska barnen lära sig regler, rutiner mm. I gruppen där jag jobbar har alla barnen svenskan som sitt andraspråk vilket gör att kommunikationen försämras. Svenska barn är ju lite trotsiga av sig och svåra på det sättet, men här är det dessutom språket som brister.

Några förslag och funderingar?