Idag har jag haft det väldigt svårt att koncentrera mig. Vilket sammanhang, vi läser just nu om inkludering i skolan. Hur ska man inkludera ”sånna” som mig? Hade föresten en av de bästa föreläsningarna någonsin, med Peter Karlsudd. Han har skrivit avhandlingen ”Särskolebarn i integrerad skolbarnomsorg”. Föreläsningen var jättebra och jätteintressant. Jag kände att han typ satte ord på mina tankar kring ämnet som jag länge funderat på men inte riktigt kunnat få ordning på. Med andra ord var det en givande föreläsning. MEN… det var som om jag inte kunde läsa idag. Det kom upp en OH bild och Ana sa något om den, jag läste den (trodde jag) men kunde inte göra om bokstäverna till tankar. Det stod helt stilla. Jag har aldrig haft koncentrationsproblem när det gäller något jag är intresserad av. Känner samma sak här hemma. Försöker läsa en artikel som jag verkligen vill läsa, men det går liksom inte. Har läst samma sida om och om igen i en halvtimme utan större framgång. Jag kanske är lite trött. Sen har jag ju en massa annat som snurrar i huvudet på mig. Usch, det blir mycket pluggande i helgen om jag inte får något gjort imorgon.

Idag fick vi i alla fall göra en övning där vi först skulle skapa ”ett fall”, där vi beskrev en elev i behov av särskilt stöd. Därefter skulle vi byta fall och diskutera det nya fallet vi fått. Vår grupp skapade ett fall där en 14 årig tjej fick egenskaper som en normal och ”jobbig” tonåring har, men även några egenskaper som kan kopplas till svåra koncentrationssvårigheter. Vår tanke var väl att visa hur svårt det är att dra gränserna mellan tonårsfasoner och koncentrationssvårigheter och att man inte ska vara för snabb i att döma och stämpla. Eller ännu värre, orsaka en felaktig placering i särskolan. Gruppen som fick vårt fall ”gick rakt i fällan” kan man säga. De tänkte direkt att tjejen hade svåra koncentrationsproblem och var i behov av särskilt stöd. Tjejen hade lika gärna kunnat vara en aning bortskämd och van vid att bestämma och få sin vilja igenom. Här kommer ett klipp som visades på föreläsningen. Va beredd på att tappa hakan…

Ja, vad ska man säga… Det är verkligen inte lätt ska ni veta. Men jag tror starkt på att diskutera, analysera och reflektera i lärarlaget, att skapa ett samarbete på skolan med elevernas bästa i tanken. Fina ord som också behöver genomföras. Och det viktigaste av allt, att våga erkänna sina misstag och lära av dem, något som kommungubben i klippet hade stora svårigheter med. Han kanske är i behov av särskilt stöd för att lära sig skilja mellan rätt och fel och att känna empati för sina medmänniskor.