Vilken dag det är! Har pluggat lite grann på förmiddagen, inte tillräckligt, men det lilla jag fick gjort är ju ett steg i rätt riktning. Det är så härligt att se ljuset stråla in i sovrummet och påminner om våren som snart är här (förhoppningsvis).

De senaste 15 minuterna har jag lyssnat på ”Tack för att du väntar, vi tar emot ditt samtal så snart vi kan. Din plats i kön är nummer två”. Av någon anledning har Blixtvik skickat två fakturor och jag känner att det räcker med att betala en av dem, men vilken? Men helt seriöst, är det bara ½ person som jobbar i kundtjänst idag? Hur kan jag ha plats nr 2 i 15 minuter?

En annan sak som gjort mig glad var att läsa en bekants blogg och få se att en återhämtning från en break-up är på gång. Det finns inget värre en vän eller bekant som fått ett brustet hjärta. Jag vet att inga ord direkt hjälper, men jag vet även att när det värsta lagt sig och man har tagit sig igenom det hela så brukar man typ skratta lite åt sig själv och hur man tänkte i den värsta stunden. Om du läser detta vill jag bara säga: kämpa på sötis!

Snart kommer mamma och hämtar oss. Vi ska som vanligt till Sandsbro och äta middag, umgås och titta på Let’s Dance. Men jag har fortfarande plats nummer två i kön, what the… kom igen nu! Börjar snart glömma anledningen till samtalet. Får ju snart lägga på efter all väntande. Börjar dock bli lite spännande att få höra vilken plats i kön jag har…

Plötsligt händer det… jag har plats nummer 1 i kön och behöver bara vänta 20 minuter till. Hurra!!!