Först och främst… OH MY GOD vilken dryg föreläsning jag hade idag. Jag ville verkligen bara gå därifrån. Det är olikt mig att tänka så här, men det var verkligen drygt. Jag var så uttråkad och Ana bara jäspade hela tiden och smittade mig. Där satt vi, två uttråkade blivande lärare som jäspade ikapp. Vi skulle göra en uppgift också. Min grupp saknade ett par medlemmar idag så vi slogs ihop med en annan grupp. Efter lunch skulle vi samlas upp och göra uppgiften. Den andra gruppen valde dock att göra uppgiften medan de åt lunch. Gissa om vi två från den andra gruppen blev irriterade över detta. Jag sa till den andra gruppen att de kunde ha sagt något så vi hade en möjlighet att haka på dem på lunchen eller se om vi kan hoppa in i en annan grupp. Deras svar var bara: Ja men, vi var ju bara tre. So what? Vi är bara två, tillsammans blir vi fem. Vilket superbra argument.  Var lite smått irriterad på dem, men insåg att jag inte har någon att argumentera med. Inser inte de att de handlat lite fel och hänsynslöst så tänker jag inte slösa energi på att de ska inse detta. Jag och den andra tjejen bestämde oss för att avvakta med uppgiften och se om de andra i vår grupp (som var frånvarande idag) ville vara med vid ett annat tillfälle så de slipper eventuell komplettering. Visst är vi snälla?

Lite roligt är det att föreläsningen handlade om likabehandling, diskriminering, mobbning mm. Vi meddelade läraren att vi måste göra uppgiften längre fram på grund av vissa omständigheter. Han fällde en kommentar om att de andra tjejerna inte var särskilt schyssta med tanke på vad han pratat om i tre timmar under dagen. Så går det när man tar in fjortisar på lärarutbildningen.