Vilken vecka det har varit. Har aldrig pluggat så mycket i hela mitt liv. Däremellan har jag börjat jobba på mitt nya jobb. Det är jättespännande. Man får passa på att njuta av den där speciella känslan när man är pirrig, nervös och skakis utav bara h*****e. Jag snackar om nybörjarkänslan. Den är allt underbar och samtidigt lite spännande. Nu gäller det bara att lära sig alla klockor och tillhörande information. Piece of cake!

När det gäller pluggandet så vågar jag knapps säga att det går bra och jag börjar lära mig saker. Varje gång jag känner mig säker på ett område och säger det högt får jag äta upp mina ord. Men nu vågar jag säga att jag känner mig säker på en hel del. Det enda som återstår och som jag tror är viktigast är att lära mig adverb, pronomen och prepositioner. Enkelt, eller hur!?

Omtenta nästa vecka och ny tenta veckan därpå. Fram till den 11 december har jag inget liv och ingen tid över för annat än plugg och diverse jobbpass, inte ens tid över för att skriva här. That’s life. Don’t forget about me.

I fredags fick jag ett samtal angående ett jobb jag sökt, fått ”nej tack” ifrån och mer eller mindre totalt glömt bort. För några månader sen sökte jag ett extrajobb på Ur och Penn eftersom timmarna på Stadium började minska. Jag vill ju undvika studielån så gott det går. Men nu ringde de och ville att jag skulle komma på intervju. Jag gick dit imorse och var verkligen mig själv. Svaren jag gav var verkligen mina egna, inte några som jag trodde de ville höra. Gissa om det lönade sig? Tjejen som intervjuade mig ringde för en timme sen och frågade om jag vill jobba där. Hon sa att det kändes rätt, att det klickade bra mellan oss och att jag kommer att kunna utvecklas mer som säljare hos dem. Jag måste säga att jag håller med. På torsdag har jag mitt första pass av 20 timmars introduktion. Lite skrämmande är det att de inte har arbetskläder. På alla jobb jag haft (utom ett) har det funnits arbetskläder. Nu måste jag verkligen börja shoppa på allvar *blinke blink* och tänka lite mer på vad jag har på mig. Inga myskläder här inte!

Det har varit en sjukt jobbig vecka. Skolan tar i princip all min tid just nu. Grammatikkursen är jättesvår och det är mycket att lära in. Men ikväll fann jag äntligen tid för min älskade blogg. Här kommer lite om förra helgen i Göteborg.

Jag tog tåget till Göteborg direkt efter skolan. Vlad och min farbror kom och mötte mig vid tågstationen. Vi tillbringade kvällen hos min farbror där vi åt, drack och umgicks lite. Det var jättemysigt och trevligt.

Fredag tillbringade jag en hel del i stan med min bror och Bogdan som kommit hem från Rumänien. Blev lite shopping, mat och fika. Därefter tog han en runda till casinot och jag och Vlad åkte hem till min farbror en stund. Efter det tillbringade vi kvällen med drinkar och en film. Jag hyrde film för första gången på Gud vet hur lång tid. Såg en jättebra film, Knowing, med Nicolas Cage. Rekommenderar den. Egentligen hade vi planerat att gå ut med Catalin och Elena, men Elenas farmor dog tyvärr natten till torsdagen så hon åkte till Rumänien.

Lördag var det stan åter igen som gällde med shopping och fika efter fika. Känns som om jag bara fikat hela helgen. Inte så konstigt att jag kom hem med några extra kilon i bagaget. Kvällen var helgens höjdpunkt och anledningen till att jag åkte dit. Jag och Bogdan skulle på en konsert med Heather Nova. Först blev det lite förfest hos min bror. Kan säga att så mycket som jag drack denna helg har jag inte druckit på hela hösten. Totalt blev det tre drinkar och fyra glas vin (på hela helgen). Hade bakfyllesymptomer hela helgen. 



Det var en bra show, mysig, stämningsfull och avslappnande. Här kommer hennes mest kändaste låt. Ljudet är inte så bra, men det går att lyssna på låg nivå.

… efter en låååång natt.

Det var en trevlig tågresa till Göteborg. Hade med mig min bärbara DVD-spelare och tittade på filmen He’s just not that into you. Det är en mycket bra film. Den börjar med att en pojke knuffar en flika på lekparken. Hon gråter och springer till en vuxen kvinna som förklarar att pojkar är elaka mot flickor eftersom de tycker om dem. Och här börjar hjärntvätten av flickor kring förhållanden. Se den, den är rolig och tänkvärd. Självklart tog batteriet slut när det var som mest spännande så jag vet inte hur den slutar.

Igår kväll åt vi god middag och tog ett par glas vin. Jag blev sömning (som vanligt av alkohol) och gick och la med Amelie. Hela natten sparkade hon på mig och vred och vände sig mer än jag brukar göra. Sov ingenting. Idag skulle jag möta Bogdan vid elva. Han kom direkt från Rumänien med flyget. Tog en runda på stan, åt lite thaimat och tog en fika med Vlad sen. Det snöade en hel del och det var så kallt eftersom det blåste något fruktansvärt, typiskt Göteborgsväder.

Nu är jag hemma igen hos Catalin efter 6 timmar på stan. Ikväll ska jag sova hos min bror, det blir lite drinkar och titta på någon film. Ska ta det lugnt och vila upp mig inför morgondagen.  Imorgon ska jag på konsert med Bogdan och efter det ska vi alla ut en runda med några kompisar. Hoppas ni får en trevlig helg.

Låter som jag ska på värsta resan, men det ska jag inte. Imorgon efter skolan åker jag till Göteborg med tåget. Ska hälsa på familjen däruppe och gå på en konsert med Heather Nova på lördag. Det är en av Bogdans favoriter så jag hakar på som sällskap. Det blir även utgång på fredag med Catalin och Elena. Sist vi var ute var de så grymma på att dansa. Vi var på Kafé Delux och de hade allas ögon på sig. Får se vad de bjuder på för show på fredag. Blir även lite shopping på dagarna, of course. Ha en bra helg så hörs vi på söndag.

Idag fick jag en hemsk nyhet. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Känns som om mitt liv är slut. Jag loggade som vanligt in på Facebook och såg en inbjudan till ett vuxenpoängstest. Tänkte att det kunde väll vara roligt att göra om testet. Sist jag gjorde testet blev jag 23 år och det är ju bra. Tog testet och hade roligt åt frågorna. Plötsligt kom det. Jag var inte beredd. Chocken var enorm. ”Du är 28,1 år enligt vuxenpoängstestet”. Jag har åldrats 5 år på ett halvår. Hur är det möjligt? Hissa flaggorna på halvstång, inför tre dagars landssorg, på med det svarta sorgbandet och inför en tyst minut imorgon vid samma tidpunkt. Det har hänt… Alexandra har blivit vuxen. Jag svor på att den dagen aldrig skulle komma. Jaha, vad är nästa steg… hur ska jag fixa till en grym 30 års kris? Måste göra något drastiskt innan jag byter ut 2:an mot en 3:a. Förslag???

www.zazzle.com 

Det här är typiskt mig: glömma saker på spisen.  Har gjort det tusen och åter tusen gånger om, men ändå har jag inte utvecklat en ”rädsla” för att glömma saker på spisen. Samma sak gäller för elapparater som plattången. Ni kan aldrig gissa vad jag glömde på spisen denna gång? Inte ens någon mening att ge er utrymme att tänka ut en gissning. Tidigare idag när jag var en grymt duktig hemmafru såg jag att min tungskrapa som jag inte använt på ett bra tag inte var så fräsch. Därför skulle jag rengöra den. Först diskade jag den, därefter la jag den i en kastrull med vatten för att desinfektera den. Detta skedde runt åtta tiden. En timme senare känner jag en konstig lukt i lägenheten. Gissa vad det var? Nu borde ni kunna gissa att det var lukten av bränt plast. Vattnet hade kokat bort och tungskrapan smält i kastrullen. Just nu är jag lite yr och har ont i ögonen. Om jag inte lever imorgon vet ni varför. Lyckas inte så bra med att skapa tvärdrag i lägenheten så lukten vädras ut. Mamma gör rätt i att fråga mig gång på gång "Vart är ditt huvud?" (direkt översättning från rumänska).

There you have it ladies and gentlemen:

Idag har jag varit en grymt duktig hemmafru. Jag har städat hela lägenheten med min H2O Vac Turbo. Den är grym den dammsugaren. Lägenheten har blivit renare och fräschare och blir inte lika fort dammig. Jag har även tvättat, diskat, rengjort alla vrån i badrummet och vänt sängmadrassen (?). Jag har till och med pluggat lite på kvällen. Men det var mycket roligare att chatta med Mihreta så det blev inte så mycket gjort.

Nu slappar jag framför tv:n och äter kvällsmat och tar mig en drink. Rubriken syftar till programmet Ullared. Måste säga att jag gillar programmet. Man får lära sig att tuffa killar kommer från staden Bor och att pappor gillar att dricka öl. Det visste ni allt inte…! Blir själv sugen på att åka dit. Har varit där två gånger, en gång när jag var liten (minns inget av det) och en gång när jag var typ 18 år (måååååånga år sen). Ska se om jag kan sälja idén till Amir om att åka dit framemot våren, eller kanske till och med innan jul. Någon som vill hänga med eller mötas upp där?

God natt och sov gott.


bild från http://s136.photobucket.com/albums/q164/laniegabe/

Igår blev jag äntligen av med tentan. Det var verkligen inte så svårt, jag hade tur som pluggat på de rätta områdena. Kände mig synkad med läraren, ha ha. Det var dock ett par saker som jag inte kunde minnas, men som jag kände igen. Jag tror nämligen jag har missat ett kapitel helt och hållet, nämligen den om performansanalyser. Som tur är har jag redan läst lite om det tidigare i utbildningen så jag skrev det jag kom ihåg från den tiden. Som vanligt var jag först med att lämna salen. Direkt efter mig gick några till. Det behövs alltid en person som går först innan vissa ”vågar” gå ut. Men jag ser ingen anledning till att sitta i flera timmar om jag redan tömt mig på svar. Jag är inte en sådan person som har tålamod att sitta i en bänk och läsa frågor och svar om och om igen. Det jag kan kan jag, och det skriver jag direkt. Hoppas det gick bra för mig och alla andra. Det känns bra, men man vet aldrig om man svarat tillräckligt på frågorna, eller om svaren är för ytliga.

Efter tentan belönade jag mig själv med en shoppingrunda på stan. Gabi megalånga Angelica gjorde mig sällskap. Man brukar säga att barn växer så det knakar, men i hennes fall är ”knakar” en lätt underdrift. Snart fyra månader och redan storlek 74 i kläder. Enligt Lindex storleksguide har bebisar storlek 74 när de är 7-9 månader! Lunch på Max, fika på Samarkand och så diverse inköpen till mig och Angelica. Vi slog rekord igår, var på stan runt 6 timmar, om inte mer.

Var helt slut när jag kom hem. Ont i fötterna och utmattad. Blev två glas rödvin, rostade mandlar och sämsta filmen någonsin. Om inte ni har sett ”Anaconda FYRA, Trail of blood”. så gör det, jag tyckte det var grymt underhållande att se en så kass film med så värdelösa skådespelare. Självklart (!?!) utspelar sig filmen i Rumäniens ”vildmark” där en forskare experimenterar för fullt. Bara det säger en hel del om filmen. Eftersom de även spelade in filmen i Rumänien använde de sig av rumänska skådespelare. Det är rätt vanligt i Östeuropa och Balkan att snygga människor utan en gnutta talang ändå ”blir” musikstjärnor och skådespelare. He he, man kommer långt med ett bra utseende och ”the right connections”. Tror även manuset skrevs av en rumän eftersom grammatiken var så kass, eller så kunde skådespelarna inte läsa manuset och körde sin egen variant på engelska språket nämligen the ”sucky one”. Dessutom var det bitar här och där som var ”typiska” inslag i amerikanska filmer som man bara MÅSTE plagiera, som att skaka om en människa och skrika ”lugna ner dig för helvete” fast människan är i princip lugn, att skjuta en människa som inte utgör så stor fara genom att skjuta med två pistoler samtidigt och skrika för full hals, och det bästa av allt... hur filmen har klippts och redigerat. Här krävs det ett öga för detaljer, det var av en ren slump jag upptäckte det. Titta noga och se om ni upptäcker felen. Asså ni måste se den för att få er ett gott skratt. Här kommer i alla fall den grymma trailern (www.cinemagia.ro).

Så där låg vi i soffan och tittade på filmen, jag skrek åt de så kallade skådespelarnas extremt dåliga framförande samt när den enorma anakondan (som regenererade sig själv hela tiden) dök up oväntat. Amir satt och drack sitt vin och blev skrämd när jag skrek och blev då arg på mig. Med andra ord en vanlig filmkväll hemma hos oss. Efter det blev det ytterligare en ”bra” film, True Lies. Men den hann jag inte se slutet på för jag somnade så gott. Det är ett exempel på hur en ”oh so happy day” kan se ut.

Puss och kram, vi syns på stan (vem var det som brukade säga så?)

Ibland känns det som om Google är ett sorts horoskop eller liknande. Jag har tidigare nämnt att jag trodde jag såg ett UFO i Göteborg. Vad hade Google som dagens logga om inte ett UFO skepp. Idag, när jag är så dyster och på gränsen till ett nervsammanbrott, har Google valt ett tema som hyllar ”Sesame Street” och kakmonstrets galna ögon är en del av dagens Google-logga, vilket ger mig ett leende som i sin tur ger mig nya krafter att ta tag i skiten. Det är något magiskt över ett leende, både när man ser någon le eller när man själv får en anledning till att le. Dagens uppgift är därför att ge någon ett leende. Vem väljer du? Jag väljer Amir som är så sjuk idag och kan behöva piggas upp.

Just nu är jag minuter från att ge upp. Jag orkar inte hantera något som har med den j***a tentan att göra. Jag är så arg på allt just nu. Mest arg är jag på de personer som utformar lärarutbildningen och som bestämt att vi bara ska ha hemtentor och några små salstentor. Jag har nu absolut ingen aning om hur jag ska plugga till en salstenta. Det är inte rättvist. Första terminen på en högskoleutbildning räknar alla med att man som student ska etablera sig och finna metoder för sina studier. Det är på något sätt mer ok att göra ett halvtaskigt arbete, man lär sig hur studier på högre nivå fungerar och vad som krävs. Men nu går jag sista terminen och har absolut ingen aning om hur jag ska göra för att lyckas på tentan imorgon. Samtidigt känns det lite orättvist att jag ska ha tre ”big ass” salstentor sista terminen medan andra typ bygger kojor i skogen (inget illa menat Ellen). Vadå valt fel kurs. Har lite delade åsikter, å ena sidan är det intressanta saker vi läser och jag vill lära mig detta, men å andra sidan är det för mycket, det är en för stor arbetsbelastning för någon som inte är van vid detta arbetssätt.

Som ni märker är jag väldigt bitter och dyster just nu, kanske är det en sen höstdepression som smyger sig på. Som tur är har jag fina vänner som stöttar mig med uppmuntrande ord. Tack för att ni finns. Ert stöd ska nog få mig att genomlida denna dag och imorgon. På fredagskväll får ni en uppdatering om hur jag TROR det gick på tenta.

Nu när jag har avreagerat mig lite kanske det kommer att gå bättre med pluggandet.

Puss och kram

Det är sant!!! Sitter i köket och pluggar. Plötsligt tittar jag ut och ser små eländiga snöflingor som knappt borde få kalla sig för snöflingor. Men det är snö! Fast nu ser det ut som det ska övergå till regn vilken minut som helst. Ser ni dem? Titta noga, ta fram förstoringsglaset annars ;)

Tänkte precis ta en paus och skriva lite om hur tråkig och händelselös vecka jag haft. Det blir så när man måste plugga ***** av sig inför en tenta. Har suttit inne hela veckan framför datorn och nu längtar jag ut. På fredag blir jag frisläppt. Klockan åtta börjar tentan och klockan ett är det avklarat. Känner jag mig rätt kommer jag sitta max tre timmar, sen tappar jag tålamodet. Om jag hade fått skriva på en dator, istället för att skriva för hand, hade det gått tusen gånger bättre. Vi lever i en tid då penna och papper sakta ersätts av datorskrivande. Datorn gör det möjligt för oss att enklare ändra, redigera och finputsa ett arbete. Allt ska ju gå så fort idag. Varför inte utveckla sättet som salstentorna utförs på också? Det är tidskrävande att först tänka ut, i princip, allt man vill skriva på en fråga (ska nog tillägga att våra tentafrågor INTE är som det var i grundskolan och i vissa fall på gymnasiet, vi har frågor där svaren blir som små uppsatser), att sen gå in och lägga till ord och meningar är inte det lättaste. Då ska suddgummit fram, eller så får man skriva ett stycke i slutet och sen hitta ett sätt att visa läraren att stycket sak in längre upp i texten, förstår ni? Det är så jobbigt att skriva för hand. Nähä, back to work.

Jag vill bara säga att det är kul och se att fler läsare har hittat hit. Ha tålamod med mig, ibland hinner jag inte uppdatera bloggen så ofta. Men ni ska ha en stor kram!

Bild från www.nallebutiken.se

… ANEL M!!!

Stort grattis till vinsten i min lilla tävling om ordkunskap i Rinkebysvenska. Bara för att det blev du ska du få en hel påse med dumleklubbor ;)

Här kommer Anels svar:

Habibi=Älskling, Keff=Dålig typ, Para=Pengar, Abou= Shit elelr herregud typ, Walla=Jag svär, Jalla=Skynda, Baxa=Sno, Habibi=Älskling, Ayna=Polis, Güss=Brud


Tänkte lägga upp en rolig bild på Anel, men så elak är jag inte idag, or am I...?

Vilken dag vi hade igår. Morgonen inleddes med ett nästan femtimmars långt besök på frisörsalongen Wo-man här i Växjö. Elena, Catalin och Amelie skulle klippa sig så jag passade också på att klippa mig lite. Florina är en jätteduktig frisör, rekomenderar verkligen ett besök hos henne. Det bästa med henne är att om man fastnat i samma gamla frisörrutiner så bryter hon dem då hon ger tips och förklaringar till varför man ska följa hennes tips.


Efteråt kom jag hem, gjorde i ordning mig och vi åkte till Sandsbro. Grannen har skjutit ett vildsvin som skulle grillas HELT. Jag har varit så nyfiken på hur vildsvin smakar. Ända sen jag var liten och tittade på Asterix och Obelix har jag velat smaka vildsvin.




Det var en härlig känsla att stå ute i kylan och känna värmen från grillen (som var enorm). Vi hade tappat två tjejer innan festen började som låg hemma sjuka, Emma och Ellen. Det kommer extra många bilder i detta inlägg för deras skull. Nej, vi dricker inte kaffe i kaffekopparna. Det blev även en variant av glögg, fast av starka grejer som serverades, nämligen Slibovitza. Gick rätt bra att värma upp den i glöden.




Efter att maten grillats färdigt satte vi oss till bords och strax efter att vi börjat äta drabbades nästa offer. John, vår granne, blev illamående och lämnade oss. Mycket senare på kvällen var det dags för nästa offer, Elena, som mådde illa. Kvällen började likna något ur boken "Tio små negerpojkar". Får se om vi alla insjuknar i svininfluensa nästa vecka, ha ha, vildsvinet har smittat oss alla. Nej, skämt åsido, maten var jättegod och INGEN har svininfluensa.



Efter maten råkade Tobbe avslöja att han fyllde år i fredags. Då var det kört. På fem sekunder åkte fiolen fram och födelsedagsbarnet firades med en rumänsk födelsedagslåt. Mycket trevlig stämning även om inte alla förstod vad vi sjöng, så ska det vara! Bilderna och filmen får berätta mer om kvällen. Mycket nöje!




Å så en liten filmsnutt där vi sjöng för Tobbe på rumänska. OBS kamerans ljudinspelning fixade inte vår höga falska ljudnivå.